Vintersolståndet, denna dag är årets kortaste och natten den längsta. Sakta sakta vänder det nu och vi går mot ljusare tider.

Lutningen på jordens axel gör att norra halvklotet just idag är som längst bort från solen. Det ger oss den mörkaste och kallaste tiden på året. I alla tider har vi uppmärksammat denna tid. En gammal tradition är att tända eldar för att uppmuntra solen att komma tillbaka. Och ge oss människor hopp att ljusare tider väntar.

Moder jord vaknar till liv igen och vi firar ljusets återfödelse, det är en tid för död och pånyttfödelse.

För mig är det en tid att stanna upp och ta tillfället i akt att fundera över det gamla som varit och det nya som kommer. Reflektera över det gamla året för att sedan släppa det och välkomna det nya. Tacka det gamla året för dess gåvor och lärdomar. En tid att släpa taget om smärta och oförrätter. Ta med det jag vill ska få växa in i det nya. Stänga dörrar för möjligheten att öppna nya.

Kanske just detta vintersolstånd 2020 känns extra viktigt då vi släpper taget om ett turbulent år och välkomnar ljuset på nytt.

Traditionell Midvintervers

Mörkret omkring oss sig slutit hårt

Kylan har greppat om livet vårt

Jorden vänder och månen ler

Solen ska värma den åter oss ser

Vänd, ge oss värme och ljus

Vänd, ge oss gryningen åter

Återkom ljus

Återkom värme

Återkom livgivande grönska

Storm och stiltje, mörker och ljus

med luft snurrar hjulen vidare

Kyla och värme, mörker och ljus

med eld snurrar hjulen vidare

Torka och regn, mörker och ljus

med vatten snurrar hjulen vidare

Död och liv, mörker och ljus

med jord snurrar hjulen vidare

Vänd, ge oss värme och ljus

Vänd, ge oss gryningen åter

Ur mörkret föds ljuset